Det är numera standardfrasen från Fabian när vi träffas efter jobb och dagis. Han vill veta vad jag har gjort hela dagen. Och så får jag berätta. Och han lyssnar och tar in.
Tänk vad snabbt de lär sig sociala beteenden. För inte har någon sagt åt honom att fråga sådär. Nej, men säkerligen har jag och min man frågat varandra. Och så har de säkert hört andra också. När han frågar så märker han ju att vi blir glada. Glada av att han bryr sig och verkligen vill veta. Glada över att han överhuvudtaget förstått att han kan fråga oss.
Även fast han bara är 2,5 år så är han så klok, min fina son. Han kan förklara vad han vill på ett väldigt bra sätt. Just nu verkar han gå igenom en extra känslig period. Han vaknar oftast mitt i natten, antagligen av drömmar. Och så blir han väldigt ledsen väldigt lätt. Tårarna sprutar och det låter som om han är helt förstörd. Säkert tycker han det är jobbigt att bli så ledsen. Jag tycker också det är jobbigt. Min lilla lilla goding, inte ska du vara så ledsen, vill jag trösta. Och jag håller om honom och känner hans varma lilla kropp mot min. Och jag känner hans kärlek och totala hängivenhet till mig. Det totala förtroendet som är så enormt. Mitt hjärta kan nästan inte få rum med all kärlek.
Men det konstiga är ju att det får rum. Och det finns plats för mer. För alla andra som jag älskar.
Din headerbild är så otroligt fin, härligt att få se den varje gång!
SvaraRaderaFabian är en riktig gose och hans glädje smittar av sig. Han är säkert uppfödd på kärlek!
Kram
Cia
Hej Cia!
SvaraRaderaJa, jag är väldigt nöjd med bilderna som togs av en fotograf för några veckor sen! Blir härliga att spara för att minnas!
Fabian är en riktig goding, med ett enda stort leende. Mamma säger att han är väldigt lik mig när jag var barn. Nöjd med det mesta. Sköt om dig, kram Maja