Den här bloggen är nu avslutad. En stund till kommer du kunna läsa och kommentera gamla inlägg. Tack för att du tittar in! ♡

fredag 31 januari 2014

Bakning, snö och prickar - dagarnas fokus

Nu har vi haft två härliga vattkoppsdagar, med bara röda prickar men glatt humör. Solen har tittat fram några gånger och snön ligger vit över åkrar och ängar.



Anton var på dagis igår så då fick Fabian helt välja vad han ville göra. Vi har gjort citron- och blåbärsmuffins, bakat bröd, varit ute i snön och myst inne framför brasan. Vi har lagat mat tillsammans, spelat handboll i vår hall, läst sagor och åkt ännu mer piratmatta i snön.



Men nu har Fabian fått hög feber och väldigt många fler prickar. Så hur dagen blir är svårt att sia om. Anton är ju också hemma idag och vill leka och busa. Ibland kan det vara svårt att få två barn i olika åldrar nöjda även fast de är friska. Men om en är sjuk och orkeslös så kan det bli så mycket svårare.


Så jag gör ännu mer te av ingefära, kardemumma, nejlikor, fänkål och anis. 


Och läser ännu en saga för barnen. Och vi bygger ännu mer lego tillsammans. Anton verkar förstå att lillebror är extra känslig idag och agerar för tillfället exemplarisk storebror. För tillfället alltså. Jag har väl inga större förhoppningar om att det ska hålla hela dagen. Men jag njuter av mina underbara barn och känslan av att det är fredag och att vi åker till Sälen på söndag. (Strunt samma om vi måste hålla oss i stugan nästan hela tiden pga prickisen. Det är en mysig stuga, det finns bastu och vi är tillsammans. Lediga.) 

En fin fredag önskar jag er alla!

onsdag 29 januari 2014

Om att inte få sova men inte heller jobba

När man verkligen känner sig i behov av sömn. Och är nöjd över att komma i säng tidigt. Då känns det faktiskt lite jobbigt när båda barnen bestämmer sig för att krångla under natten. 

Anton, som annars sover hela natten, vaknade klockan tre och kunde inte somna om. Ungefär en timme höll han mig vaken. Sen ringde min mans klocka ett antal gånger. Sen ropade Fabian att han hade kissat på sig. Sen väckte Fabian sin storebror och så var vi uppe.

Bara att gilla läget. Göra iordning sig för jobb. När jag var klar och skulle klä på barnen så såg jag en liten röd prick på Fabian. Och en till. Och en till. Hans tur att få vattkoppor, alltså. 

Bara att gilla läget igen. Boka om dagens och morgondagens möten. Ta en kopp kaffe och sätta sig i soffan framför Bolibompa. Sånt är livet. 

Ser fram emot kvällens två timmars yoga och gongbad. Det kommer vara njutningsfullt och välbehövligt. 

Nu står fotbollsspel och lego på mitt schema. Vad har du på schemat idag? Trevlig onsdag på dig!






söndag 26 januari 2014

Äntligen är helgen över

Vilken helg det har varit! Jag är helt slut i hela kroppen. 

I fredags hade vi fest med föräldrarna på vårt föräldrakooperativ (dagis). Jag är med i festkommittén och vi hade bestämt att det skulle vara tema A den här gången. (Och orkar vi så blir det tema B nästa gång.) Alla hade haft fantastisk fantasi och det var allt från antikrist och Arsenal-huliganer, till Axl Rose och Aristoteles. Själv var jag alfabetet. 

Det blev väldigt lyckat. Men sent. Och när taxin väl tagit oss hem så kunde jag inte somna. Framåt fem somnade jag äntligen. På lördagen så hade jag handbollsmatch och det hade jag även idag. Min kropp vill typ dö. Det gör ont i varenda muskel. Som jag inte ens visste fanns. Den här känslan av total träningsvärk fanns redan igår. Men sen blev det alltså en till match och även idag med bara två avbytare. 

Jag är ju också med och roddar allt. Att jag aldrig kan låta bli. Beställa catering till 25 personer. Nej vänta vi blir 26. Nej förresten 28. Lekar och snacks och fan och hans moster. 

Och så måste vi få lag till matcherna. Och bilar för att ta oss dit. Och tvätta matchkläder. Jaha du är sjuk. Men kan du ställa upp? Nähä. Håhå jaja. 

Min kropp säger nej. Och mitt huvud säger nej. Så ja, jag tycker faktiskt att det är skönt att den här helgen är över. Inte för att jag kommer orka kliva ur sängen imorgon. Men för att jag har i alla fall gjort det nu. Nu är det över. Ny vecka och nya tag. 

torsdag 23 januari 2014

Jaha så var nappen ett minne blott

Plötsligt har Fabian slutat med nappen. Bara sådär. 

Vi har pratat ett tag om att han snart ska få ge bort sina nappar. Han är ju snart tre år. Och han har beskrivit hur grisarna i vår stadspark ska få suga på napparna och hur trollen i Trollskogen i Sälen ska få snutta på hans snuttefilt. 

Men det har alltid varit menat för framtiden. Inte idag, liksom. 

När så Fabian skulle sova över hos mormor och morfar i lördags så glömde jag att ta med nappen. Men det gick hur bra som helst att somna ändå. Och sedan tog jag bara undan nappskålen när vi kom hem och han har helt enkelt accepterat att han inte ska ha napp när han sover längre. Så där lätt trodde jag väl aldrig att det skulle gå. Vi har inte cermoniellt överlämnat napparna till någon, men han verkar inte riktigt bry sig. Idag slängde han även nappen som fanns på dagis. 

Anton var på dagis för första gången idag på drygt en vecka, pga vattkopporna. Och igår åkte han och hans pappa till stora skolan, för att få information om höstens förskoleklass. 

Va? Skrev jag förskoleklass? Redan? Var tar tiden vägen? Låter klyschigt, men är så sant. Tiden bara rusar iväg. 

Så i höst blir det till att lämna barnen på två olika ställen. Och mina lediga fredagar är ett minne blott. Så jag ska försöka njuta extra mycket under våren. När barnen fortfarande går på dagis. Och vi har helt lediga, förutsättningslösa och härliga fredagar. 

Idag är jag dock sjukt trött. Huset är fullt av grejer överallt. Barnen är trötta efter dagis. Bråk och gråt. Så jag ska försöka överleva middags- och kvällsbestyren först. 

måndag 20 januari 2014

Bara bajs är med i låten så ordnar det sig

Egentligen har jag inte tid till detta. Jag borde jobba lite till. Blev inte så länge som jag tänkt mig eftersom barnen somnade senare än vanligt. Och jag har lite kvar som borde vara gjort imorgon.

Men jag borde också styra upp lite inför vår föräldrafest på fredag, eftersom jag är med i festkommittén. Finns lite saker jag har på min lista.

Men jag borde också försöka ragga folk till våra två handbollsmatcher som vi har i helgen och som jag på nåt sätt är ansvarig för. Och där vi än så länge verkar ha alldeles för dåligt med folk. 

Men jag borde också hänga tvätt, eftersom maskinen är klar och matchtröjorna från helgens handboll inte hänger sig själva.

Men jag borde också göra yoga, för att få slappna av lite, så att jag inte blir så stressad av allt ovan.

Men jag borde också gå och lägga mig i tid, eftersom den här nattens sömn inte var bra.

Men det är för många måsten och borden och därför sitter jag här istället och gör inget utav det. Typiskt också. Hur kommer man runt allt detta?

(En sak i taget. Jobbet är good enough. Festen tar jag imorgon. Handbollen tar jag på träningen imorgon. Yoga får jag göra en dag när jag inte bara kommer att tänka på att jag är för stressad för att egentligen göra yoga. Jag hänger tvätten och går och lägger mig, helt enkelt.)

Måste bara berätta om bajset. 
När jag hämtat ett barn på dagis så hämtade jag det andra hos morfar. Fabian var jättetrött i bilen hem och jag tyckte det vore onödigt om han somnade i bilen klockan fem. Så därför försökte jag och Anton underhålla honom med barnmusik och allsång. Det gick väl sådär. Ögonen gick ihop ändå. Ända tills Anton bytte ut ett ord i en sång mot ordet bajs. Då började Fabian skratta. Då bytte Anton ut fler ord mot bajs. Och några till kiss. Då började Fabian också improvisera fram låtar som bara bestod av orden kiss och bajs. Ögonen var vidöppna. Leendet var upp till öronen. Och jag fick köra de sista tio minuterna medan mina söner skrattande sjöng om kiss och bajs. 

Men han höll sig vaken i alla fall. Nu ska vi se hur länge jag håller mig vaken. 

(Att äta med pinnar gör måltiden så mycket roligare...)

lördag 18 januari 2014

Kontraster med fröbeställning och snötroll

Jag visste inte att det var en sån djungel att beställa fröer. Det fanns hur mycket som helst att välja på. Men jag visste inte heller att det var så roligt. Att botanisera bland rotfrukter, löksorter, olika bönor och kryddor. Det blev nog 20 olika sorter, så jag funderar lite på hur jag ska få plats med allt. Eftersom en del var tänkt att jag skulle förså inomhus först. Min man kommer nog bli tokig. Men roligt var det.

Och jag kan inte låta bli att tänka tillbaka på den härliga våren. När det börjar komma upp små gröna skott.



Och när jag får vattna och rensa ogräs. Och rensa ogräs. Och rensa....


Detta blev en väldigt stor kontrast mot eftermiddagens lek i pulkabacken med snötrollet Fabian. Han orkar nog hur länge som helst, bara det involverar snö eller vatten. Vi åkte hem till mormor och morfar och provåkte de nya pulkorna som de köpt. (De var gjorda av återvunnet plast, vilket jag tyckte var superbra. Men piratmattan är nog fortfarande en favorit.)


I natt sover snötrollet kvar hos mormor och morfar. Och vi har bara kli-kungen hemma. Tror det blir några avsnitt Breaking Bad (grymt bra serie), ost, kex och ale. Bättre lördag får man leta efter. Imorgon laddar jag för handbollsmatch. Trevlig fortsättning på helgen alla fina läsare!

fredag 17 januari 2014

Jag kanske inte skulle varit så snabb att döma prickarna

Ja jo. Jag vet att jag kan ha nämnt att det var så häääärligt att vabba och att Anton knappt ens hade vattkoppor. 

I onsdags ja. 

Igår eftermiddag räknade vi prickarna till 160 stycken. Och det har inte blivit färre sen dess. Många av dem ser jätteäckliga ut med vätskefyllda blåsor. Och oj vad de kliar sen. Jag tycker synd om min fem och ett halvt åring, som också blivit hängig, med ont i halsen och lite feber. 

Medan den andra sonen, som snart fyller tre, inte fått en prick. Än.

Utan han är fylld av energi. Och sug efter att åka pulka. Hela tiden. Medan Anton inte orkat med att vara ute. Torsdagen var inte jättehärlig, det får jag väl erkänna. Jag fick ändå tid att städa lite och röja ur mina skåp i badrummet, från massa onödiga grejer som jag ändå inte använde. Men med barnen gnällandes och bråkandes, mestadels. 

Därför var det så extra skönt att bästa L kom idag. Vi umgicks hela dagen och kunde underhålla båda barnen på olika håll när det behövdes. 

När det blev kväll så tyckte jag ändå att jag förtjänade lite tid utanför hus och utan barn. Så jag och bästa L åkte till en handbollskomis och kollade på handbolls-EM. Och åt pizza, massor av snacks och eventuellt pratade en hel del. 

Det var väldigt skönt som omväxling. 

Nu förtjänar jag lite mys i soffan med min käraste. Och det förtjänar han också. Vad har du gjort dig förtjänt av idag? 

(Sven, vår katt, har också tagit helg!)

onsdag 15 januari 2014

Olika sorters Vård Av Barn

Det finns jobbiga sorter. De där när ingen egentligen kan vara hemma från jobbet. Och när det är någon jobbig åkomma som magsjuka. När man som förälder inte heller mår bra. Och när man bara måste hålla sig inne. 

Och så finns det den här sortens. När det enda symptomet är några prickar. När min käre far kommer på besök för att hjälpa till att underhålla barnen. Och har med sig semlor. 


När hela trädgården är full av snö och vi kan leka tills kinderna är röda som tomater.


När pulkabacken finns hos grannen och barnen åker och åker. 


När vi tar fram skidor från förrådet och gör spår i hela trädgården. 


Och när dagen avslutas framför brasan med skorpor och marmelad. 


Ja, det finns värre vab-dagar. Helt säkert. 

Så var det dags för vattkoppor

För lite mer än två veckor sen besökte vi några goda vänner när deras son hade vattkoppor. Det var mitt i jullovet och vi tyckte att de gott kunde pilla lite på prickarna. Ja eftersom de inte hade haft vattkoppor än. Då tyckte vi att det passade ganska bra att få det under julledigheten. 

Men ja. Det är ju en inkubationstid på ca 15 dagar. Så nu är det ju inte längre jullov. 

Och igår blev det Antons tur. Nu kan vi väl bara hoppas att lillebror också blev smittad då och inte nu (annars blir det många vab-dagar). Och att Anton får fortsätta att ha den lindriga varianten. Ingen annan reaktion än att det kliar lite ibland på de max tio prickarna. 

Så vi myser i soffan nu på morgonen


 
och efter frukost blir det definitivt pulkabacken. Jag är väldigt tacksam över att man kan vara ute, att det är snö och att man faktiskt får träffa människor (som haft vattkoppor eller vill bli smittade). Det kunde ju vara mycket värre än så. 

Någon som vill bli smittad?

måndag 13 januari 2014

Julklappen som blev bra övning i livet

- Jaaackabajsaje!! Det är Fabian som just fått till ett riktigt skott på mitt mål. Han ser lite förvånad ut när bollen går in. Som om han inte riktigt trodde på det själv. Plötsligt ropar han att det är sidbyte och springer över till andra sidan.


Det är som vanligt match i vardagsrummet, på vårt fotbollsspel, som blev en ovanligt lyckad julklapp till hela familjen. Där spelas det varje dag och barnen blir mer svårslagna för var gång. 

Anton är dock en sjukt dålig förlorare och om jag gör några fler mål än honom så blir det riktig darr på läppen. Men han har blivit mycket bättre sen de första matcherna. Då kunde han inte ta ett enda baklängesmål utan att börja gråta. Så jag tror att det här är bra övning för honom. När hans mamma vinner med liten marginal mot honom i fotboll och sen hånskrattar. Det är bra övning för livet liksom. 

(Nädå, jag brukar inte hånskratta. Inte så han hör i alla fall.)

söndag 12 januari 2014

Varför bojkottar vi inte H&M?

Efter de strejker som varit i Kambodja (där textilarbetare strejkar för att få högre lön) samt att vissa modeller med så kallad "plus size" visat sig se ut som vanliga tjejer i storlek 38, så känner jag att det får räcka för mig. Inget mer H&M. Nu är det nog.

Det var i slutet av förra året som de textilarbetare som jobbar på fabriker i Kambodja också tyckte att det räckte. De behövde få en månadslön som gör att de klarar av att försörja sig. De ville ha mer än 3 kronor om dagen för att jobba tills de svimmade. Någon som klandrar dem? "Nej, förstår ni, ni där borta i Kambodja, var det nu ligger. Vi västlänningar vill faktiskt ha rätt att kunna köpa ett par jeans för 199kr eller en topp för 99kr." "Jag vill väl inte straffas för att du inte får så att det räcker. Ta ett annat jobb då. Jag har inte råd att köpa dyrare kläder. Förresten så gav jag pengar till nån sån där organisation för några år sen. Så jag har inte dåligt samvete."

Och nej. Det är inte dåligt samvete jag vill ge dig, för att du då och då köper från H&M. För visst finns det andra klädföretag som köper från den här och andra liknande fabriker. Jag vill få dig att tänka till.

Idag skrev även Emma på bloggen Att vara någons fru om H&Ms modeller. Tydligen så har de något som de kallar "plus size". Det finns t.o.m. en egen flik i webbutiken för dessa småfeta kvinnor. De som är lite över den normala storleken. Eller vad säger ni om de här tjockisarna? (Bilder från hm.com)

      

Eller vänta nu. "Plus size"?? Hur tänkte de där? Det där är ju inget annat än snygga tjejer som inte är större eller mindre än någon annan. 

Nej. Varför gör ingen något åt detta? 

Tack för att ni skapar detta kvinnoideal, H&M. Tack för att ni får oss att inse hur mulliga och onormala vi är. Men det är väl klart. Om vi inte inser att en tröja för 99kr inte kan produceras med rättvis lön till sömmerskorna så är vi kanske inte så smarta att vi inser hur fel ute de är.

lördag 11 januari 2014

Lördagens lärdomar - vad lite snö kan göra

Så äntligen kom den! Snön! Som vi har längtat. Ja, främst barnen alltså. Ända sen de fick nya pirat-snö-mattor i julklapp har de längtat. Så idag fanns inga gränser för lyckan! Fabian hann nog säga att han ville ut och åka pulka hundra gånger idag innan det blev verklighet. (Vi måste ju vakna, äta frukost, duka av, byta om...) 

Och inte blev det sämre av att vi hade finbesök från Örebro. Visst, föräldrarna kanske var lite trötta av sen kväll och nån öl från gårdagen. Men det gick ju liksom inte att vara trött idag. Inte kom jag ihåg att det gör så stor skillnad. Men allt det vita piggar upp. Och grannens lilla jordhög är en perfekt pulkabacke. Även fast det inte var mycket till snö. Min man skottade upp snö från gräsmattan till jordhögen. Så det blev liksom som pistat. Barnen åkte och åkte och åkte. 


Sedan gick vi in och dansade ut granen och åt mat. Och sedan gick vi ut igen. Då hade det kommit ännu lite mer snö. Även fast klockan var efter fyra så kändes det ljust av all snö. 

Vi vet nog vad vi har att göra imorgon också. Men ikväll blir det soffläge! Frisk luft, fem barns härj och tidig morgon tar på krafterna. Trevlig helg önskar jag dig!

fredag 10 januari 2014

När man inte orkar säga sluta igen

Plötsligt. Då när jag sagt att de får sluta bråka femtioelva gånger. Sluta klänga på mig. Sluta bita och slå varandra. När jag funderat på knark eller annat som får tålamodet att orka och mig själv att besinna mig. 

Då hör jag plötsligt Antons lugna röst. Han berättar något för lillebror. I Fabians rum ligger de, nerbäddade. Och storebror läser en saga. 


Okej då, allt är förlåtet. 

Såhär envis är Fabian

När vår lille herre har bestämt sig för något så rubbar han inte gärna på det. 


Som imorse när han vaknade. Han ville gå upp och se på Bolibompa med sin brorsa. Eftersom han slutat med blöja även på natten så sa jag åt honom att gå på toa först. 
- Nej, jag vill inte kissa. 
- Jo, du måste kissa om du ska se på TV. 
- Men jag är inte kissnödig, envisas han. 
- Om du inte går på toa så blir det ingen TV. 
Och så där fortsatte vi en stund. Tills han gick in i sitt rum och deklarerade att han inte ville titta på TV. 

Jag försöker säga att han måste kissa ändå. Annars kommer han kissa på sig. Tillslut får jag upp honom på toaletten. Kisset bara sprutar överallt, så kissnödig är han. Blir blött på hans ben, hans byxor, golvet...

Så envis att han skippar Bolibompa bara för att få sin vilja fram. Jo man tackar. Annars är han en solstråle utan dess like, med massor av pussar och kramar på lager, till alla. Men envis som synden är han. Vår Fabian, som snart fyller tre. 

torsdag 9 januari 2014

Lista på vardagsbestyr och familjepussel

Ingen har väl undgått att det åter är dags för vardag igen. För mig innebär det att:

- ställa klockan omänskligt tidigt

- försöka få iväg barnen till dagis i tid, men utan att tävla om vem som kommer först till dörren, ut till grinden och nudda bilen först, visst det kan ju gå snabbt då, men det är alltid någon som blir ledsen för att den förlorar (läs Fabian) och ibland någon som ramlar och blir ledsen (läs Fabian)

- pussa barnen hejdå innan de springer in på dagis

- skynda för att hämta barnen på dagis, de dagar som min man inte hinner

- laga middag med trötta barn hängandes i benen, samtidigt som man själv är både trött och låg i blodsocker 

- om man hinner med något annat än att jobba, laga middag, ta hand om disken, tvätta, natta barn och plocka undan leksaker och tvätt så kan man vara nöjd

- börja strukturera upp veckohandlingen och veckomenyer

- träffa sina härliga kollegor igen

- kunna luncha på stan, antingen med vän, kollega eller helt själv i lugn och ro

- få aktivera sin hjärna med lite annat än att bestämma vilka familjeutflyker man ska åka på och reda ut vilket barn som började slå vilket barn

- få njuta av att det äntligen är helg

Lite gott och blandat alltså. Vad består din vardag av?

måndag 6 januari 2014

Jo det där med trolldrycken...

Det kändes ju som en väldigt bra idé. Det här med att byta ut innehållet i hinken. Från pinnar, löv och diverse klet. Till förtrollat innehåll. Det var nog till och med jag som kom på den smarta idén med att lägga i mashmallows, vatten och grön karamellfärg. Ser ju jättehäftigt ut.

Kändes dock inte som en lika bra idé tidigt på morgonen idag. 


Ja, ni ser rätt. Den magiska drycken hade förflyttats till vardagsrumsbordet. Och vips, spillts ut på vardagsrumsmattan. Ojdå. Kletigt och grönt. Inte jättemagiskt, det får jag väl hålla med om. 

Tilläggas ska att barnen gav oss en liten varning. De kom in till oss när vi låg och sov. Och dillade något om en trollkarl. Vi var trötta och orkade inte höra på. Tyvärr. Jag frågade min man om de hade sagt nåt om en trollkarl. Nej, det var nog lugnt. Några minuter senare hördes ett rejält skrik. Fabian hade visst råka välta ner den. Ja, jag har redan sagt att det inte kändes riktigt lika roligt då. (Och min man undrade varför jag var tvungen att plocka fram telefonen för att fota, istället för att börja rädda mattan. Men det förstår ju ni, det måste ju dokumenteras. Så jag ska komma ihåg till nästa gång.)

För övrigt så fortsätter vädret att vara helt galet. Ur led. Igår och idag har vi varit ute i trädgården och grävt i trädgårdslandet. Grävt i marken den sjätte januari. Ingen snö. Ingen tjäle. Galet. (Ja visst, jag trodde att jag gjorde färdigt landet i höstas. Men man kan väl ändra sig och vilja utöka det. Nu la vi på en massa jord från komposten som jag inte ens visste fanns. Och så fick barnen egna odlingslådor.) 


Nu kan snön komma! Eller våren. Imorgon är första arbetsdagen efter arton dagars jullov. Inte jättepepp, men det blir nog bra trots allt. Ska bli skönt att komma hemifrån, om inte annat. Summerar ett toppenbra jullov. Hur har du själv haft det? Någon mer än jag som börjar imorgon?

söndag 5 januari 2014

Lördagens lärdomar - På jakt efter tjollkaajen!

Lek och fantasi när det är som bäst; med barnens moster. Helgens tänkvärda: vad mycket roligare det blir med lite fantasi!

Anton ville så gärna lära sig trolla.
- Då får vi väl leta efter trollkarlen, sa jag. 

Så vi följde de avbrutna kvistarna i skogen. Men vems spillning är det där? Inte någon vi känner till. 
- Tänk om det är tjollkaajens bajs, sa Anton förtjust. 
Javisst kunde det vara det! Vi fortsatte jakten, nu ännu säkrare på att vi var honom på spåren. Ett vitt band runt ett träd. Ett hål i ett annat träd. 


Moster förklarade att han kanske bodde bakom den omkullvälta roten. Det blev nästan lite läskigt. 


Skogen kändes magisk och bjöd på de allra vackraste färgerna; vinröda kvistar, ljusgröna små granar, mörkgröna lingonris, gula torkade grässtrån. Och där bakom molnen ville solen tränga fram. 


Sedan såg vi en svart katt som satt på en stubbe. Kanske trollkarlen hade förvandlat sig till en katt? Den stirrade på oss med gula ögon. Plötsligt vände den sig bort och vi kände att det var dags att gå hem. 

Men vi plockade lite hemliga ingredienser och blandade en trolldryck när vi kom hem. Kanske den blir magisk under natten? Den får stå i diskhon så länge. Och lukta skunk. Det går nästan inte att vänta tills imorgon för att se om den är magisk. 

lördag 4 januari 2014

Badhuset är en perfekt utflykt

Vad passar bättre en grå dag som denna än att åka till badhuset? 


Ute är det regntunga skyar. Inne på Filipstads badhus hörs plask och skratt. Barnen åker rutschkana om och om igen. Sedan en pannkakspaus och så mer lek. Försöka hålla sig kvar på madrassen medan kompisen (som också åkt med tillsammans med sin familj) försöker välta av Anton. 

Jag får tid att simma lite för mig själv. Varvat med bus med barnen, prat med den andra familjen som åkt med och några koppar kaffe. En helt perfekt förmiddag. 

Visst, i Karlstad har vi ett alldeles nyrenoverat badhus som är jättebra. Men en dag som denna skulle det nog vara en massa människor där. Så vi valde att åka 40 minuter, betala hälften av entréavgiften och slippa trängas. 

Ikväll kommer några andra goda vänner på middagsbesök och så ska jag hämta bästa syster från tåget. En ganska perfekt dag, helt enkelt. 

fredag 3 januari 2014

Klistriga tjejer, blöjfritt och disk

Idag har vi fått tjejbesök, av tre småttingar och en vuxen. Eftersom en av småttingarna var nästan nyfödd så fick de presenter av oss. Jag hade köpt pysselböcker, som jag dock tyckte var lite väl tjejiga. Rosa och röda. Med älvor på. Jag frågade mina killar om de kanske hellre ville ha dessa pysselböcker, som var fyllda med klistermärken, vilket de såklart ville. Det kändes bättre att ge bort böcker till de som blivit storasystrar och ge dessa rosa och röda böcker till mina killar. För att bevisa att det inte alltid behöver vara rosa till tjejer och blått till killar. Mer rätt i hjärtat så. 


Anton: - Mamma, det här är tjejer bara! Jag har aldrig klistrat med bara tjejer förut. 
Jag: - Nä, men det spelar väl ingen roll!
Anton: - Nä, det förstås!

Och det gick ju lika bra det med en "tjejig" klisterbok. 


Fabian tröttnade dock efter en stund och ville diska istället. 


Diska är nämligen en av favoriterna för honom nu. Gärna skvätta runt med diskborste, svamp, diskmedel och vatten tills någon säger att det räcker. 

Förutom det så har det även blivit en favorit att sitta på toaletten.


Idag är femte dagen utan blöja för Fabian. Jag känner mig så glad för det. Dels är det bökigt med blöjor (man får inte glömma ta med vart man än åker och så blir det ju kladdigare), dels kostar det ju pengar och så är det inte så miljövänligt heller. Med Anton så provade vi till en början tygblöjor, men tyvärr så kändes det alldeles för krångligt och bylsigt. Dagens blöjor är ju så himla smidiga och vi var väl inte tillräckligt dedikerade för att det skulle funka. Det blev ju berg av tvätt också, som ju inte kändes jätte miljövänligt det heller. Nån som har andra erfarenheter av tygblöjor?

Vi gjorde ett ordentligt försök i somras med att få Fabian blöjfri, men när han väl var tillbaka på dagis så hade han inte ro att sitta stilla på toan när de andra lekte. Men den här gången hoppas jag att det ska funka. 

Nu ska vi snart njuta av rotfruktsgratäng och (veg) schnitzel. Lagom lyxig fast enkel fredagsmiddag. Blir ju så många helgmiddagar såhär runt jul så det gäller att ha lite fantasi. Trevlig fredagkväll till er alla!

onsdag 1 januari 2014

Inspiration från barnvisor

Igår när jag och Fabian satt vid pianot och sjöng "En sockerbagare" så blev jag så väldigt sugen på sockerkaka. Det är nog mitt favoritfikabröd - färsk sockerkaka. Så vi avbröt sjungandet och spelandet och bakade istället en kaka. Min favorit är med rivet citronskal i, och med kokos istället för ströbröd ytterst.


Det blir lite härligt knäckigt, men ändå fräscht med citronsmak. 

Jag känner mig så trött på julmat och choklad. Jag har tagit bort alla tomtar, vare sig barnen vill eller inte. Nu vill jag ha det ljust och luftigt, istället för rött och murrigt! Min man tycker dock att granen får stå kvar en stund, vi köpte ju trots allt en kungsgran för att den håller sig så länge utan att barra. Men vi får väl se. 

Vi har ju turen att ha både mina och min mans föräldrar inom femton minuters bilväg. Så igår åt vi middag hos svärföräldrarna. Lyx mitt i veckan, kallas det!

Idag har jag och barnen inga planer. Men jag skulle vilja åka och köpa tulpaner. Och äta mer sockerkaka. Och gå ut i skogen. God fortsättning! (Du har väl inte missat min nyårslista?)

Återblick och framtidsvisioner - min nyårslista

Så var 2013 över. Ett helt år har gått oss förbi och 2013 är ett minne blott. Jag hoppas att du inte känner att det var ett bortkastat år, om du ser tillbaka. Jag hoppas du känner att det var ett år som gav dig något. Ett steg på väg mot dig själv. För mig har året varit härligt (oftast)! Se själv.

2013 års bästa....

....resa: 
När jag och P verkligen behövde några dagar off så åkte vi till Sardinien i maj. En helt fantastisk resa på alla sätt! Vi fick umgås utan att alltid ha första fokus på barnen. Välbehövligt!

....period:
Hela sommaren! För vilken sommar det var i år! Sju veckor ledigt med massa sol, utflykter och familjemys! (Det kan du läsa om här och här och här...)

....återhämtning:
Helt klart helgen som jag tillbringade på kvinnoyogaretreat i Värmlandsskogarna. Efter den helgen kände jag mig som en ny människa, som var tacksam över allt jag har, med ofantligt tålamod och ännu bättre tillit till mig själv och mina känslor. 

....vardagslyx:
Varje fredag har jag varit föräldraledig med barnen och det har varit min tid för att komma ifrån vardagens måsten och ekorrhjul. Det har gett mig kvalitetstid med barnen och varit ovärderlig för att orka med hela livspusslet.

....vänner:
Nästan hela vän-ligan åkte till Stockholm över en helg för tjejmys och det blev så bra så bra!

....relation:
Att jag fortfarande älskar min man och att han fortfarande älskar mig. Efter tio års förhållande och 3 års giftermål och att vi blivit föräldrar

2013 års sämsta....

....bilfärd:
När jag själv körde med barnen från Falun till Karlstad och Fabian blev magsjuk på vägen. Usch och fy vilken jobbig resa!

....månad:
Mars var kall, lång, sjuk och allmänt eländig. För att slippa det i år så drar vi till Kanarieöarna i mars i år. Det kommer nog bli allt annat än kall och eländigt.

....insikter:
När jag läser att vi i snitt lägger 23 minuter per dag på våra barn och inser att jag inte är bättre än någon annan.

....kaos:
Finns några att ta av här, när vardagen känns kaotisk och den gråa massan oövervinnerlig. Jag låter exemplet här tala.

2014 års önskan:
Att jag blir bättre på att njuta av de små glädjeämnena i den stora vardagen
Att vi får fortsätta att vara en frisk och lycklig familj
Att du fortsätter titta in hit till min lilla blogg och gläder mig

2013 års bästa bilder:
Jag avslutar med några fina bilder på barnen som tagits under året. Tack för 2013, nu kör vi 2014!


(Fotograf: Francisco Ubilla)