Innan jag fick barn tänkte jag ju såklart lite på hur jag skulle vara som förälder. Vilka mina värderingar var och vad jag tyckte var grundläggande att barnet lärde sig.
En grej som jag tyckte var viktig var att barnet aldrig skulle bli uppfostrad av TVn. Att jag aldrig skulle lämna barnet vid TVn för att jag själv skulle hinna med något annat. Jag hörde om en mamma som satte sin bebis (som var några månader) framför Teletubbies när den skrek och lät den sitta där. Jag tyckte det lät helt galet. Aldrig att jag själv skulle bli beroende av TV.
Men vet man någonsin vad man ger sig in på? När man skaffar barn alltså. Klart det vore mysigt att få en liten bebis. De är ju så söta. Jag förstår ju att jag behöver ta hand om den. Men kan man någonsin veta hur det ska bli? Jag vet inte det jag. Och att få nummer två. När nu ett barn var så lätt så klarar jag galant av två barn. Eller när man vill ha en tredje. Bara för att de två första barnen är lugna och sover bra så finns det ingen garanti alls för att nästkommande ska göra det. Snarare tvärtom.
Nu har jag absolut inte för avsikt att avskräcka någon från att få barn. Varken nummer ett, två eller tre. (men kanske fyra..) Det jag menar är bara att man aldrig vet hur det ska bli. Och att man inte ska vara dömande mot andra, eftersom man inte vet hur de har det.
Jag har ändrat uppfattning om det där med TVn som barnvakt. Behövde jag nämna det? När jag bara hade ett barn så var det ingen fara. Det klarade jag fint. Men med två. Att inte få sova. Oj, det är jobbigare än man tror. Så när Fabian äntligen somnat om, men plötsligt Anton tycker det är dags att gå upp, ja då får man släppa lite på sina principer. För visst kan han se på Bolibompa själv medan jag får lite extra sömn. För vilken slags mamma blir jag annars?
Jag vet tyvärr svaret. Med alldeles för få timmars sömn blir jag en lättretlig mamma med kort stubin. Och så vill jag inte vara, inte med en treåring som testar gränser och en åttamånaders som ska smaka på och dra i allt. Och Bolibompa är ju faktiskt inte så farligt. Ingen reklam-blip eller läskiga serier. Mina grundläggande värderingar står fortfarande fast men ibland kan man behöva rucka lite på sina principer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att du tittar in! Du får gärna kommentera mina texter, då blir jag väldigt glad! (Har du inget blogg-konto så välj att kommentera som Anonymt och klicka på Publicera.)