Men ibland är det nog ändå bra om man inser sina begränsningar. Och sätter sina egna ramar och mål. Som bara gäller utifrån mina förutsättningar, för mig. Inte för någon annan.
Det kallas att prioritera bort. Och är sjukt svårt. Men jag har ändå insett, efter att jag pratat med min kloka syster, att det inte blir någon odling nästa år. Den mest hektiska odlingsperioden sker ju när det precis kommit en liten bebis till oss. Och om det kommer ner något i landet så får det mest ses som en bonus.
Men det innebär ju också att jag inte behöver höststäda något i landet i år. Jag låter det helt enkelt bara stå som det är. Och tar tag i det nästa höst. Om jag orkar efter förlossningen. Eller efter chocken att bli trebarnsmamma.
Igår tog jag en skogspromenad i regnrusket. Istället för att få dåligt samvete över att inte jobba i trädgården.
Nu prioriterar jag att få promenera i skogen. Att få vara med familjen. Att få yoga. Gott så.
Å det där kan vara så svårt, att prioritera, Jag är verkligen urusel på det där att prioritera bort. Finns så mycket jag vill göra och så lite tid. Men jag tror som du att vissa bort prioriteringar måste göras ibland, för att man ska må bäst.
SvaraRaderaFin dag till dig
Kram
Annie
Ja ibland kan det vara skönt, som en befrielse, att inse att man inte klarar/hinner allt. Så kändes det för mig åtminstone.
RaderaKram på dig!
Bästa prioriteringarna!!
SvaraRaderaKram o fin söndag!
Anki
Och kram tillbaka till dig! Vad roligt att du kikar in!
RaderaAllt har sin tid.....Så fina kantareller du hittat!
SvaraRaderaKram Lena
Exakt. Allt har sin tid.
RaderaHa det gott, kram!