Den här bloggen är nu avslutad. En stund till kommer du kunna läsa och kommentera gamla inlägg. Tack för att du tittar in! ♡

lördag 7 januari 2012

Om att börja jobba

Blir man en bättre förälder av att inte träffa sina barn? Kan låta konstigt, men ibland tror jag att det kan stämma. Som i mitt fall just nu. Jag har börjat jobba. Bara på halvtid, men ändå. Tre dagar i veckan åker jag ifrån mina barn för att göra något annat. Något eget. Och när jag kommer hem så känner jag mig faktiskt som en bättre mamma.

För jag får lite andningsrum. Från både barnen och mig som mamma. Jag blir mig själv. Jag blir Maja. Som faktiskt kan något annat än att mata barn, byta blöjor, sjunga barnvisor, natta, trösta.


Fabian gillar mat... Är dock inte alltid så lätt att mata.

Skillnaden på dagar blir ganska olika. Beroende på om jag ska jobba eller inte. Eller snarare, om jag ska vara på min arbetsplats eller om jag ska vara hemma. För det är inte riktigt rätt att kalla det för föräldraLEDIG. För särskilt ledig är man ju inte.

Hur som helst. Om jag är hemma så blir det lite lugnare tempo på morgonen. Visst, jag får gå upp tidigt. Men behöver inte stressa iväg till något, utan börjar med en stor kopp kaffe och lite Bolibompa i soffan. Vi äter oftast frukost när vi varit vakna ett par timmar.

Men när jag ska iväg och jobba. Då måste jag direkt vara alert. Fixa mig. Äta frukost. Köra bil. Vara social och trevlig. Men jag slipper å andra sidan att byta bajsblöja, torka upp mat från golvet och plocka leksaker. Åtminstone för tillfället.



Här provar vi lite hattar.

2 kommentarer:

  1. Älskade små.. hattenissar! Minns att vi, du och jag, älskade att prova vuxnas kläder när vi var små.

    Hoppas du fortfarande njuter av att åka till jobbet de dagar du gör det.

    SvaraRadera
  2. Godingar, saknar dem redan fast jag varit hos er i 4 dagar/kvällar. Tack för senast förresten.
    Jag har alltid propagerat för att om båda föräldrarna kan arbeta lite OCH vara hemma, då mår ALLA bäst. Jag tyckte också det var skönt och avkopplande att komma till jobbet. Då ska man ju ha ett stimulerande arbete att komma till förstås, och det är inte alla förunnat. Vi får kännas oss priviligierade, du och jag!

    SvaraRadera

Tack för att du tittar in! Du får gärna kommentera mina texter, då blir jag väldigt glad! (Har du inget blogg-konto så välj att kommentera som Anonymt och klicka på Publicera.)