Det var första gången Anton fick prova spelet. Det är ju från 8 år, så jag kände mig lite tveksam till en början. Men ojojoj. Vi började på förmiddagen, med några uppehåll för mat och hämta Fabian och fika. Och slutade 18.45 när Anton var bankrutt. (Yeah, jag vann!) Försökte att inte skryta alltför mycket, men han tog förlusten väldigt bra. Jag tror han tyckte det var hur kul som helst. (Det gjorde nog jag också.) Herregud så stor han blivit, att man kan spela vuxenspel med honom en hel dag!
Jag hann också med att fixa lite fika till hantverkarna, som delvis förstörde vårt lugn med sitt sågande och skruvande. För du vet väl det enkla knepet till att få hantverkarna att jobba lite extra. Lägga ner sig lite mer. Fika, såklart!
Det är min man, som själv är elektriker, som tipsat om det enkla knepet. Det gör de lite mer tacksamma och i slutändan blir det liksom win-win! De är gladare, anstränger sig lite mer och jobbar snabbare. Jag fick baka lite och tjänar pengar.
Dagen till ära fick det bli bullar (från frysen) och, håll i er nu - negerbollar! Japp, så stod det åtminstone i min kokbok. Den måste vara bra gammal. Finns väl ingen kokbok idag som skulle skriva så? Nåväl, de blev goda åtminstone, de där negrerna. (Haha, låter inte klokt.)
Ååå vad roligt att spela spel. Längtar tills mina barn odlar det tålamodet;) (ja för jag har hört att man kan odla tålamod och jag har satt en massa frön i dem men inget frö verkar ta sig, men jag ger inte upp)
SvaraRaderaJa vilket fruktansvärt namn egentligen Negerboll hur kunde man ens komma på det namnet undar om det ligger en historia bakom.
Fin dag till dig
Kram
Annie
Ha tålamod, snart växer nog fröet!
RaderaJag såg att kokboken var från -83, så det är nog inte så konstigt att det står så. Då hade inte riktigt den debatten kommit igång.
Hoppas du får en kanonhelg, kram Maja!