Som jag skrev för några dagar sen så hade jag hittat ett hus. Eller som det kändes, "THE house"! Som jag alltid drömt om ett rött hus i skogen med grova golvplankor, vedspis och hönshus. Och där stod det och väntade på oss. Eller tydligen bara mig, för det var liksom bara jag som ville flytta dit.
Och nu inser jag, efter en stunds drömmande och grubblande att jag inte vill ändå. Vad tusan, vi har det ju underbart här. I det GULA huset, med rött uthus, underbara öppna landskap och världens bästa grannar. Idag var de närmaste grannarna hästar.
Så även om det inte är helt perfekt, så blir det liksom inte mycket bättre. Gräset är ju oftast inte grönare på andra sidan.
Vill bara uppmana er andra att njuta av det ni har, vare sig det är skog eller träd. Det finns alltid något vackert i det enkla och lilla. Glöm inte det!
Klippte förresten sönerna i fredags. Enligt en annan granne så hade ett frisörbesök kostat 399:- för hennes son. Så nu tjänade jag ju nästan 800 spänn! Undrar vad jag ska göra för dem? Gå till frisören själv, kanske? :)
Så kloka ord!
SvaraRaderaDet är ofta så att man blir hemmablind.
Ha en skön måndag!
Tack detsamma! Kram Maja
Radera