Den här bloggen är nu avslutad. En stund till kommer du kunna läsa och kommentera gamla inlägg. Tack för att du tittar in! ♡

måndag 22 september 2014

Har jag sagt att jag inte vill ha fler barn?

Ja, den som följt den här bloggen ett tag känner sig kanske lite förvånad över att jag är gravid. Jag KAN ha nämnt en gång att jag inte orkar med fler barn (för jag behöver få vara Maja också). Okej, ett par gånger kanske jag har nämnt det. Och att jag är glad att ha mitt liv tillbaka. Och nu tänker jag alltså börja om med att behöva ta påklädningsfajten på morgonen.

Men herregud, barn kan ju vara fantastiska! Och en stor familj kändes liksom som det enda rätta. Det var liksom ett barn som saknades. Lite kaos och skrik som saknades. Inte tillräckligt mycket gnäll på de som redan finns. 

Ja, nu låter ju inte det där så frestande. Men jag LOVAR att jag längtar som bara den. Tänk att ha en liten bebis att snosa på. Att sitta i fåtöljen med ett litet knyte i famnen som tillitsfullt suger i sig mat. Och nu kommer ju syskonen vara ganska stora. Fabian kommer redan ha fyllt fyra år och Anton sexochetthalvt. Så jag tänker att de kan hjälpa till med blöjbyte och påklädning. Säkert kommer de bli ganska mammiga och klängiga, men då får ju å andra sidan min man ge mer tid för barnen. Någon som provat och vet hur det funkar?

Nu när jag gått över den värsta illamående-fasen så känns det som om jag fått livet åter. Jag får inte kväljningar när jag öppnar kylskåpet. Jag behöver inte längre lägga mig i soffan och sova en timme när jag kommer hem från jobbet. Och jag orkar laga mat igen. Det är nog skönt för alla inblandade. 

Nu ska jag bara försöka njuta av min sista graviditet. Och se fram emot ett till underverk. För mina barn är trots allt det bästa som hänt mig och det finns inget som går upp mot kärleken som man kan få från ett barn.

12 kommentarer:

  1. Men Maja, vilken lycka! Säkert kommer både Anton och Fabian att vilja hjälpa till, och få vara storebröder till lilla bebisen.
    Grattis till er alla i familjen!

    Varm kram
    Cia

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack så mycket Cia! Det ska bli jätteroligt och barnen är väldigt spända av förväntan! Är ju en stund kvar, dock...
      Stor kram Maja

      Radera
  2. Åh fina du och fina magen <3

    Jag tänker att det alltid är en utmaning och en utveckling att få fler barn i familjen. Roller som ska hittas och prövas. När vår minsta kom var barnen 3 och 6 1/2. Det var nog rätt jobbigt för treåringen, kanske är det lättare att vara fyra? Vem vet? För den äldsta så tror jag helt ärligt att det bara varit härligt. Han har varit så stolt och verkligen varit till hjälp vilket han märkt själv och vuxit med. Kärleken ser lite annorlunda ut från mellanbarnet, det har varit mer att testa gränser och bära sina egna känslor utanpå kroppen... Men den finns ju där kärleken och det är så underbart att se!

    Kram på dig

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är säkert inte helt lätt när det kommer ett nytt barn i familjen. Som du säger så ska ju alla hitta sina nya roller och det är kanske inte så lätt. Det svåraste är om man ska göra Fabian till "duktig storebror" eller om han ska få vara liten igen. Det märks väl, vad som funkar. Säkert en kombination!
      Tack för dina fina ord! Kram Maja

      Radera
  3. Så roligt!:) Stort grattis och lycka till!
    Naturligtvis så löser sig allt när det nya lilla pyret har anlänt.
    Stora brorsorna kommer att vara både behjälpliga och bestjälpliga,
    precis som det ska vara:). Det hör till bara till.
    kram
    Karin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack så mycket, Karin! Ja det är väl så det ska vara! :)
      Stor kram Maja

      Radera
  4. Jag är så glad för din skull. Tror det kommer bli helt fantastiskt.

    Här stängdes bebisdörren resolut efter frank, än så länge känner jag inte någon saknad efter en bebis men som sagt man vet aldrig vad framtiden har att utvisa,)

    Fin bild på dig och magen. Ser fram emot att få följa med på resan
    Kram
    Annie

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag sa ju också helt bestämt nej till en till när vi fått Fabian. Men man är väl inte sämre än att man kan ändra sig... ;) Var och en får ju såklart känna efter vad som passar just dem! Men jag är glad att jag kunde övertala min man... :)
      Ha det fint, kram Maja!

      Radera
  5. Visst är det härligt med barn!!! Även om man är färdig att ge upp ibland.....
    Tänkte inte skaffa fler efter de första två, men det blev en till och det ångrar jag aldrig!!!! ;-)
    Fin bild!
    Ha det så gott!
    Kram Lena

    SvaraRadera
    Svar
    1. Härligt att höra! Nä, man brukar ju säga att man ångrar inte sånt man gjort, bara sånt man inte gjort. Ligger nog något i det.
      Ha det gott, kram Maja!

      Radera
  6. Stort grattis Maja!! Vad mysigt. :-) Jag läser din blogg då och då (tyvärr fungerar det aldrig att kommentera från paddan som jag alltid använder annars) och har faktiskt väntat på detta. Jag tycker det har lyst igenom. Bygger ni inte ut huset också? ;-) Själv ser jag fram emot att Josse får en liten i januari och hoppas på att framtida syskonbarn ska "släcka" bebistörsten. ;-)

    Stor kram /Madde Engström

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Madde! Vad roligt att höra av dig, och att du läser min blogg ibland! Tråkigt att höra att du haft problem med att kommentera bara! (Min mamma nämnde också att det inte gick från deras platta, men jag tog det kanske inte helt på allvar, förlåt mamma!) Ibland strular det när jag ska kommentera andras bloggar, eller svara kommentarer här. Men det brukar alltid funka att skriva texten någon annan stans och sedan klistra in den här. Lite krångligt, jag vet....
      Hursomhelst... Du hade på känn att det skulle bli en till, alltså!? Så rätt, så! :) Och jo, vi bygger ut! :)
      Vem vet, kanske du en dag inte kan motstå en trea heller... Men att vara moster är verkligen inte helt fel heller! Roligt med fler kusiner! Hälsa dina systrar så mycket! Sköt om dig! (Och titta gärna in här igen!) Många kramar Maja

      Radera

Tack för att du tittar in! Du får gärna kommentera mina texter, då blir jag väldigt glad! (Har du inget blogg-konto så välj att kommentera som Anonymt och klicka på Publicera.)