Fågelnörden i farten

Idag var det Fågelstationens dag på Hammarö sydspets. Kanske inte låter som världens roligaste grej, men eftersom Anton är så intresserad av fåglar, och jag tycker det är så skönt att vara ute i skogen, så hängde vi givetvis på barnens farmor och farfar dit. Det visade sig vara en lyckträff. 

På ett ställe så ringmärkte de fåglar "live". De hade satt upp nät för att fånga in småfåglar, som de sedan förvarade i en pås-anordning. En man tog upp en fågel i taget, frågade åskådarna om någon visste vad det var, mätte vingarna, vägde fågeln, satte på en silverring runt ena benet och skrev ner allt i en bok. Sedan släppte han iväg fågeln. 

Fabian orkade väl ungefär en kvart, vilket var alldeles godkänt. Anton ville aldrig gå därifrån. Han hade ju första parkett för att se dessa småfåglar som han annars bara sett i böcker och så vetgirigt läst allt om.

Så självklart visste han att det här var en kungsfågel, som är Sveriges minsta fågel. (Min lilla fågel-nörd.)

När Fabian tröttnat så tog vi en promenad till själva sydspetsen. Otroligt vackert, även om vädret inte riktigt var med oss.

Hammarö sydspets ligger längst norrut i vår största sjö Vänern, så det känns nästan som att blicka ut över havet. 

När vi gått tipspromenad och fikat så åkte vi hem igen. Ja, jag och Fabian alltså. Anton stannade en timme till med farmor och tittade på ännu mer fåglar. Sedan gick de och såg Flygplan 2. Tydligen inte alls lika roligt att gå på bio som att se på fåglar. Men det fick väl duga, enligt Anton. 

Jag hann med att göra en hel timmes yoga på eftermiddagen och tänkte nu bara slappa i soffan med min stickning och min växande mage. (Herregud, blir det tvillingar?) 

Hoppas du också har en fin söndag!