Den här bloggen är nu avslutad. En stund till kommer du kunna läsa och kommentera gamla inlägg. Tack för att du tittar in! ♡

onsdag 27 augusti 2014

Konsekvenser av att ha en skolkille

- Tja, säger han lite nonchalant när vi träffas efter skolan. Och efter kommer lillbrorsan:
- Tja! 

Första frågan jag har till Anton är hur han haft det på skolan. Hans svar blir då:
- Bra. Får jag spela på din telefon?
- Nej, inte nu vännen. Ni kan väl hitta på något tillsammans?
- Okej. Kom Fabian, så leker vi!

Sedan leker de tillsammans, ofta hur bra som helst, ända fram till middagen. Så bra kan jag inte riktigt minnas att de lekte förut. En hel del svärord kommer det ur hans mun. Och han tar en hel evighet på sig att välja kläder på morgonen (- Jag har inget att ta PÅ MIG, MAMMA!!!). 

Men annars är han sig lik. Bara att han känns lite större.


Vår skolpojke.

Men det är inte bara han som känns större. Även lillebror, som snabbt tar efter brorsans beteende och språk, känns äldre. Vid maten igår så la jag som vanligt fram gaffel och sked till honom. Då gav han mig skeden och sa myndigt:
- Ja behövej ingen tjed mamma, ja ää tooj nu.

Ja, det går fort minsann.

4 kommentarer:

  1. Häftigt! Fick flshbacks till förra året :) Det händer ju så mycket så snabbt när de börjar skolan, på gott och ont, väldigt spännande att följa!

    Kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, vad roligt att det är ungefär samma, fast det är olika barn som börjar skolan. Antar att det händer en hel del med barn när de börjar skolan! Imorgon ska ha åka skolbuss för första gången. Undrar vem som är mest nervös... :)
      Kram Maja

      Radera
  2. Ja men visst går det fort. Lilla killen längtar tills om tre år då han får börja skolan som storebror;) Och som du säger även här hemma leker de mycket bättre nu än vad de gjorde innan. Kanske är det så att de hinner sakna varandra lite mer nu;)
    Ja tiden går fort.
    Fin helg till dig
    Kram
    Annie

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vår yngsta har ännu inte börjat prata så mycket om skolan, faktiskt. Han får vara störst på sin avdelning på dagis och är rätt nöjd med det.
      Men det står väl inte på förrän han också springer med skolväskan på ryggen och svärorden på tungan.... Ja det går fort....
      Ha en skön vecka, kram Maja!

      Radera

Tack för att du tittar in! Du får gärna kommentera mina texter, då blir jag väldigt glad! (Har du inget blogg-konto så välj att kommentera som Anonymt och klicka på Publicera.)