Miljöombyte och lathet

För första gången den här sommaren (känns det åtminstone  som) så sitter jag ute i skuggan utan att frysa. Himlen är täckt av mörka moln men ännu har det inte regnat. Den är nog nästan uppemot 20 grader och det känns helt lyxigt.

Något annat som är lyxigt var helgens miljöombyte. Som visserligen bara var femton minuter bort. Och hos mina föräldrar. Men ändå.

Min man var på svensexa igår så då tog jag med mig barnen hem till mina föräldrar. Min bror var också på besök och tillsammans så hittade vi på en massa skoj. Vi åt vi god mat, barnen badade i älven utanför mina föräldrars hus, vi hade trekamp, kollade på fotboll, gjorde en utflykt till en tjärn, målade teckningar och spelade spel. Och så sov vi över. Det blev lite som förr, när man var tvungen att sova över för att vi inte bodde så nära varandra. Men nu gjorde vi det bara för att det var mysigt.

Nu när vi kom hem så fick jag inte lust att göra så mycket annat än att dricka lite kaffe och läsa tidningen. Och eftersom  Clara  sov och barnen lekte med några kompisar så passade det ju utmärkt. Att just göra ingenting. Jag läste i tidningen (eller var det på något socialt medie kanske...) att vi är för dåliga på att slappna av, lata oss och bara göra ingenting nu för tiden.

Men själv tycker jag att jag blivit mycket  bättre på det. Nästan lite av ett proffs. Och för att orka med all tvätt, matlagning, plockning, städning, lek och gos så behöver man nog ta det lite lugnt också ibland. Det är ju trots allt semester. Eller okej då, föräldraledigt. Men nu har min man semester och då tycker jag att jag också kan få hänga på. Hinner du ta det lugnt på semestern? Det hoppas jag. Var lat, det kan vi alla behöva ibland!

Vem tycker du om mest?

Det är den ständiga frågan från Fabian.
- Mamma, vem tycker du mest om av mig och Clara?
- Jag älskar er båda lika mycket, vet du!
- Men vem tycker du mest om av mig och Anton då?

And so on.

And so on.

Det jämförs mellan syskon, äkta makar, föräldrar, katter och svärföräldrar.

Jag tänker att det beror på nåt. Som har att göra med att han nyss fått ett syskon.  Och det går väl över tillslut. Jag antar att jag bara får fortsätta berätta att jag älskar honom (och hans syskon) mest av allt i hela världen.  Någon annan som varit med om nåt liknande?

Annars flyter livet på bra. Idag åkte vi till badstranden och tog premiärdoppet. Ja alltså, om min rush till bilen som resulterade i dyblöt morsa räknas. Jag blev ju blöt i alla fall. (Vi hann i alla fall med några timmars sol innan ösregnet kom.)

Slitsamt detta...

Alltså sommaren! Barnen kan springa ut i trädgården när de vill. Utan att böka på overall och dra flärpen över stövlarna. Inga vantar som blir blöta. Skit samma om det regnar, det behövs inga galonisar. Man blir ändå inte kall. Clara kan sova i vagnen utan att behöva få snö på sig. Okej för att det kan bli för varmt. Men det är ändå ett delikat problem.

Idag tog mina föräldrar med Anton på golfbanan. Fabian badade i vattenspridaren här hemma medan Clara sov i vagnen. Nu har Anton åkt till en kompis för att sova över där. En annan kompis kom förbi och "nöjde" sig bra med att leka med Fabian. Trots att det var Anton han sökte. Clara sover igen. Och jag tar en kaffe på den soliga verandan. Slitsamt detta att vara trebarnsmamma.  (Okej, jag kommer få igen kaxigheten. Men det struntar jag i.) 

Trevlig vecka på dig!

Hur kul är det att läsa om andras lycka?

Ja lite så tänker jag när jag skriver ett utkast till ett blogginlägg. Och många gånger förblir det därför bara ett utkast. Jag är lite för kritisk mot min text. Bara för att jag kanske låter för okritisk. Men just nu är det liksom så som livet är. Lycka.

Jag är lycklig över att ha fått en sån fantastisk dotter. Som skänker mig sådan glädje varje dag. Hennes leende är det finaste som finns i mitt liv just nu. Visst, på kvällarna är hon fortfarande lite tjorvig. Då vill vi mest vara hemma och mysa i soffan. Men annars är hon oftast väldigt lätt att ha att göra med. Sover, äter, jollrar och bajsar.

Jag är lycklig över att mina söner är såna fina storebröder. De är verkligen mån om sin lillasyster och vill alltid pussa på henne och sitta bredvid henne. Att höra deras skratt när de busar med henne och se förtjusningen i ögonen när de får leenden tillbaka från henne.

Jag är lycklig över att barnen nu fått sommarlov. Så att vi får vara lediga tillsammans. Tio veckor. Med långa frukostar, utflykter, bad och lek. Med bråk och tjat. Men mest mys.

Jag är lycklig över att jag får vara föräldraledig i mer än ett år till. En till vår och en till sommar. Det är ett fantastiskt privilegium vi har i Sverige. Jag ska försöka njuta varje sekund. Min sista långledighet. (Åtminstone frivilliga.)

Jag är lycklig över att vår renovering nu är färdig. Imorgon flyttar Fabian in i sitt rum igen. Och Clara får sitt rum. Så kan vi äntligen lägga in hennes grejer där de ska vara. Så kan vi äntligen säga att vi är klara.

Jag är lycklig över att ha så många härliga människor omkring mig. Släkt, vänner, bekanta, grannar.

Jag är lycklig. Men känner inget direkt behov av att blogga. Eller sitta vid datorn. Men det kanske beror på att det är sommar. Och då ligger jag hellre på en solstol med kaffekoppen i handen och blicken på mina fina barn. Men jag tackar ödmjukast för att du tittar in. Och ska försöka uppdatera lite bättre framöver. Bjuder i alla fall på lite bilder från min vardag. Hoppas du också har en fin sommar! Kram!

Godmorning sunshine

Nä, jag hade väl kanske inte tänkt gå upp än. Med tanke på nattens sömntimmar. Eller regnet utanför fönstret. Men att bli väckt av sin egen solstråle kan till och med få den tröttaste småbarnsföräldrer att le.

En ny dag! 

Njut av lördagen och vår nationaldag! Vi ska spendera den vid en regnig fotbollsplan för finaler i kklassfotbollen. Vad gör man inte för sina barn.

Solen skiner och mjölken flödar

Utanför sovrumsfönstret blommar äppelträd och syrén. Himlen är, för ovanlighetens skull, helt klarblå. Medan Clara sover så gör jag några smörgåsar och letar upp en solvägg där det är nästintill vindstilla.

Och nej, hon vaknar inte riktigt än. Så efter fikat åker arbetshandskarna på. Runt några buskar har massor av gräs växt upp. Det får bli dagens första projekt. Jag hinner med tre buskar av fyra innan hon vaknar. Inte illa ändå!

Det är torsdag. De stora barnen är på skola och dagis. Åtminstone några timmar till. Jag och lillpluttan ska mysa här hemma idag. Det blir det vanliga. Amning. Byta blöja. Busa lite. Gosa lite. Amma igen. Och så blöjan. Sovning. Och så ska jag äta. Så fort hon ska sova igen så hamnar hon i vagnen så att jag kan komma ut i den härliga vårsolen. Som nästan känns som sommar om man lyckas hitta lä.

Nä, nu verkar hon ha ätit färdigt så nu blir det hon som får min uppmärksamhet. Inte telefonen. Ha en skön dag, kära du!

Mors dag

Idag är det alla mammors dag! Tänk, vad vore världen utan oss? Inte speciellt mycket, va? Nä precis! Därför kommer här en hyllning till alla hårt arbetande, kärleksfulla, omtänksamma, tröstande och uppmuntrande MAMMOR!

Min mamma är just en sån där härlig person som jag inte kan hitta på tillräckligt många fina ord om! Hon finns ALLTID där för mig och ställer upp! Hon har visat sig ha utmärkta egenskaper som mormor också! Och som doula! Och som vän!

Och så vill jag tacka för att jag fått den äran att vara mamma till tre underbara barn! Tack för att ni valt mig och gör livet lite mer värt att leva! Vad vore JAG utan ER?

Och tack till min man som firat mig på bästa sätt idag! Och tack för att du uppmuntrar mina bättre sidor och står ut med mina sämre sidor. Många tack blir det! Glöm inte tacka din egen mor idag!

När nåt funkar bra är det antagligen dags att ändra igen

Det här med bebisar handlar hela tiden om att hitta nya sätt som funkar, för när man väl kan skönja ett mönster så ändras det och man får skaffa nya rutiner. I alla fall har det varit så för oss.

Så när samsovningen verkat vara det ultimata ett tag (typ en vecka) så fick mina bröst sprickor (aj som f-n, I know) och vi fick tänka om. Ja, alltså, sprickorna kom väl inte av själva sovandet. Men antagligen av att jag då ammade liggandes och hon antagligen sög lite snett. Det är åtminstone min teori.

Men jag fick en briljant idé som jag hört och läst om men aldrig testat. Att man kan ta bort ena sidan på spjälsängen och ställa mot sin egen säng. När hon sov med oss så blev det också sjukt trångt i sängen, eftersom Fabian ofta kommer över till oss (ungefär varannan natt). Det här med spjälsängen är ju BRILJANT!! Hur kan vi INTE ha provat det förut, med nåt barn!

Okej. Det kan vara aningens tidigt att ropa hej. Bara för att första natten funkade bra. Men det blev så mycket mer plats i sängen att både jag och mannen sov mycket bättre. Så även om det blir sämre i natt, så får man glädjas åt det lilla.

Jag gläds även åt dagens fantastiska väder. Att jag fått ner både potatis, morötter, sallad och ärtor i jorden. Och att Anton var själv hos en kompis hela dagen, som inte är granne med oss. Skönt att det funkar bra att bara lämna honom hos en ny kompis. Nu ska vi se hur dagens nattning går. Har lyckats lägga två barn av tre alldeles själv och nu är det dags för lillskruttan att sova i spjälsängen. (Hon har redan nästan växt ur korgen. Stanna tiden, någon!)

Äppelttäden blommar och jag kan gräva i landet, tjohoo!

Roadtrip och yoga med bebis

Det blev en resa till min syster till slut. Det var ju en ordentlig långhelg så det hanns som tur var med. Clara sov hela den två timmar långa bilresan. När vi kommit till Stolpen, efter ungefär en kvarts resa undrade Fabian, för första gången, om vi inte var framme snart. Jag hade laddat med gott mellis, olika cd-böcker att välja mellan, nya pysselböcker och ett nytt bilspel. Så det gick ändå väldigt bra, trots ett antal frågor om när vi var framme.

Mormor läste saga för Fabian och Clara.

Hos min syster var även mina föräldrar, så den enda gången jag bar runt på Clara var nog när jag ammade. Så skönt att få vara lite "fri" från bebis en stund, om man får säga så. För man blir ju ganska fast och begränsad med en liten bebis. Det är ju supermysigt och allt det. Men också ganska jobbigt.

Jag och Clara sov över en natt och sedan åkte vi hem igen. Det fick räcka med äventyr för en sex veckors bebis. Men Anton och Fabian stannade en extra natt med mormor och morfar i deras husvagn. 

Här bjöds det korv med bröd och sojaburgare i bröd bakom logen. Clara sover i bärsjalen hos mormor.

Förutom trevligt umgänge blev det också god mat och härlig skogsluft. Ett väldigt välkommet miljöombyte.

Clara sov gott i mosters hängmatta.

Hemma hann jag sen med att mysa med maken, gräva i trädgårdslandet och prova på yoga med Clara. Det sistnämnda har jag provat på några fler gånger sen i helgen och det kommer vi definitivt fortsätta med. Hon är praktiskt taget född in i yogan. Under förlossningen så lyssnade vi ju på yogamusik och mantran hela tiden och det var det första ljud hon hörde i världen. Och det har hon ju hört mycket av i magen också. Och förstås utanför magen också. Så när den musiken sätts på så blir hon helt lugn och stilla. Det ska bli spännande att gå på mamma-bebisyoga i höst. Men fram tills dess får jag nöja mig med att göra hemma. 

Fullt fokus på filten på yogamattan.

När det roliga blir inställt

Va f-n. Vi som skulle åka till min syster idag. Jag skulle göra min första roadtrip med tre barn. Och få gosa med min underbara systerdotter på elva månader. Men nej, det blev kräks istället. Inte hos oss som tur var. (Men min systerdotter blev inte lika go, om man säger så.)

Så det blir till att stanna hemma.

Men då kanske jag hinner få ner lite potatis i landet. Jag vet att jag inte skulle ha något trädgårdsland i år. Så sa jag åtminstone i höst. Men vad tusan, det går inte att låta bli. Mina odlarfingrar får klåda. Jag har redan vänt på mer än halva landet. Och har inte tänkt ha så mycket olika sorter i år. Bara potatis, morötter och sockerärtor. Och kryddor och squash. Och tomater. Och kanske lite bönor. Hehe.

Det finns nog att göra här hemma. Kanske att vi kan göra en utflykt här i Värmland. Solen skiner. Det ska nog gå an att fira den-där-kristna-högtiden-som-jag-inte-riktigt-vet-varför-vi-firar-men-är-glad-över-en-röd-dag-mitt-i-veckan här hemma också. Trevlig Kristi Himmelsfärd!