Lördagens lärdomar - du får inte vara för stark om du ska byta däck

Tänkte lite grann på det här med jämställdhet och att jag vill att man ska behandla varandra lika, oavsett kön. Om nu vi kvinnor vill ha samma rätt som män så borde vi väl också kunna byta däck ibland. 

Så handen på hjärtat, hur många sysslor hemma hos dig utförs alltid av mannen eller för den delen av kvinnan? Det är väl klart att man ska göra det man är bäst på. Men ibland kanske man behöver ifrågasätta sina egna vanor och förändra det som inte är så bra. 

Lite så var min utgångspunkt när jag idag, efter mer än tio år med min man, som alltid bytt däcken, tänkte klara av saken själv. Skulle jag få punka när jag var ute med bilen själv så ska jag väl kunna kränga på reservhjulet. 

Ambitionen var bra (eller hur?!). Förhållandena ännu bättre (sol och mannen var med barnen). Resultatet blev väl sådär.

Jag vill bara berätta bakgrunden till mitt misstag, så att du kan förstå det från min synvinkel också:

1. För några år sen, när jag lämnat in bilen på däckfirma och fått på nya däck, så lossnade ett av däcken när jag körde. Var som tur var bara på en sjuttio-sträcka och jag kunde hantera bilens påföljande sladd och lyckades stanna bilen vid vägkanten. Men underredet blev paj och det var rätt läskigt. 

2. Min man sa faktiskt att jag behövde skruva åt ordentligt. Jag skulle känna när det tog stopp. 

Så jag drog åt. Kände mig duktig och redig. Jag drog åt av bara tusan. Alldeles för hårt, skulle det visa sig. Jag var så stark att själva ploppen som ska hålla däcket på plats (där man skruvar på skruven) gick av. Så plötsligt satt bara tre bultar på däcket. Fasen också. Att det aldrig ska gå riktigt hundra när man försöker sig på något nytt. (Ja, alltså, jag har bytt däck förut. Men det var väl typ hundra år sen.)

Så nu måste bilen till lilla verkstaden. Gick visst att köra dit. Men inte mer. 

För den som undrar så sitter däcken på väldigt bra. Sjukt hårt. Inte tillstymmelse till att ramla av. Alltid något.

En salig blandning av mandel, tårar, glödhoppor och cykeltur

Den intensiva fredagen är över. Om man ser på de här bilderna så kan det lätt kännas som lite idyll-varning. Men jag vill då bara nämna att det varit en massa gnäll och bråk också. Och när jag stod där själv med bulldegen i köket och barnen slogs i vardagsrummet så var det inte jättekul. 

Men bullar blev det. Med mandelmassa, socker och smör inuti. Och hackad mandel ovanpå.  

Och så blev det glödhoppor. Som smakade bäst ute i skogen. 

Och så planterades det blommor.

Idag var det ett stort ögonblick för Fabian, då han för första gången fick följa med brorsan när han cyklade till en kompis. De cyklade där på vägen båda två och Fabian vände sig om och såg så nöjd ut.

Äntligen var han tillräckligt stor! Jag höll utkik medan jag hängde tvätt. Och båda syskonen (lekkompisarna) var hemma, som tur var. De lekte ett par timmar, sedan kom de hem. Nöjda och trötta.

Så visst har det varit härligt idag. Sol, vår, skratt och tårar. Trevlig helg önskar jag dig! En helg med sol och fylld av det mesta!

En mamma behöver faktiskt också få sitta i soffan ibland

Ser ni det där?

Ja, är du kvinna så kanske du ser all disk.  Jag tänkte vara väldigt okvinnlig och strunta i den för EN gångs skull. Istället finns det nåt där i mitten som jag tänker ta. 

Du såg den? Ölen. Tar den med mig till uterummet. Sätter mig i soffan framför brasan och läser tidningen. 

Orkar inte vara mamma just nu. Nä barn, ni får inte spela på min telefon. Ni får inte se på TV. Lek nåt istället. Utan att bråka tack. Låt mig vara ifred. Det har varit tillräckligt med bråk idag. Tillräckligt med tjat om att ni ska äta er mat. Tillräckligt med sluta och nej. Tillräckligt med sparka och slåss. Låt mig vara ifred.

Väldigt o-mammigt, jag vet. Men fasen så skönt ibland. (Och nej, här är jag inte politiskt korrekt eller könsneutral. Men hur ofta händer det att en mamma behöver sitta och vila lite. Jämfört mot en pappa? Just tellin'.) 

/Bitter-Maja-men-det-ordnar-sig-snart!

När sonen lurade sin mor

I morse ropade Anton till mig:

- Mamma, mamma, det står en älg på gräsmattan!

Jag rusade in i köket och kollade ut genom fönstret. Kunde det verkligen vara sant?

- Va, var då? (En väldigt uppspelt mamma.)

- April, april, din dumma sill! (En, om möjligt, mer uppspelt son.)

Där fick han mig allt! Snacka om att han var nöjd! Har du också blivit lurad idag?

Antons favoritlasagne

Igår gjorde jag supergod vegetarisk lasagne, som till och med barnen älskade. Anton sa att det var den godaste lasagne som han ätit och det kändes som ett bra betyg! Tänkte därför dela med mig av det här, som lite inspiration för dig som vill laga mer vegetariskt. Jag brukar alltid höfta när jag lagar, så därför är måttangivelserna lite svävande. Men gå på känsla, det är mitt tips!

Majas färska lins- och spenatlasagne

Sätt på ugnen och börja sedan med  såsen. Fräs ett par vitlöksklyftor och en stor gul lök i lite smör, tills löken blivit genomskinlig. Tillsätt då en halv, grovt riven, zucchini och en bit, grovt riven, rotselleri. Låt fräsa en stund och släng sen i lite färsk spenat (eller fryst, om det är vad du har hemma). Låt koka ihop lite, så spenaten blir mörkare och sladdrigare. Häll i en burk créme fraiche och någon dl grädde. Tillsätt färdigkokta linser (jag körde tetra eftersom jag inte hade tid att koka själv). Krydda med en buljongtärning och örtsalt. Låt puttra en stund och smaka så att det är ordentligt med smak. Annars är det mer buljong och salt som gäller.

Gör en bechamelsås genom att smälta smör, tillsätta mjöl, mjölk och gärna lite grädde. Krydda med salt och örtsalt.

Lägg i färska lasagneplattor och varva såsen med några lager plattor. Häll bechamelsåsen över sista lagret av plattor. Strö ost över och in med det i ugnen ca 20 minuter.

Servera med en god grönsallad. Vinst varje gång, jag lovar!

(Ser väl inte jättefint ut kanske, men jag fick ingen fin uppläggningsbild innan det tog slut...)

Dålig start på veckan...

Dagens utgångspunkt: Mannen har fullbokat på jobbet. Jag har tre viktiga möten på förmiddagen. Fabian är hostig och snorig.

Utfall: Jag lämnar Anton på dagis. Kör så fort det är tillåtet med Fabian till min mans firma. Nästan framme där kommer jag på att han ju inte fått någon frukost. Lämnar trots det av honom där och kör så snabbt det går i morgontrafiken till mitt möte 8.oo.

Efter ett och ett halvt möte åker jag och hämtar Fabian igen. Tar med honom hem och sätter på Dora (barnprogram). Slår på datorn och jobbar igenom stora delar av dagens arbetsuppgifter medan sonen ser tre avsnitt. När han tröttnat på TVn så går vi ut i solen och jag kan sitta på ett fårskinn och jobba medan han leker lite i sanden.

Ja, det fortsätter ungefär sådär. Han leker lite stilla och jag jobbar på. Inte helt fel ändå, trots den kassa starten på veckan.

Fabian njuter av att få botanisera i brorsans rum...

Laddar för handbollsmatch ikväll. Kanske näst sista gången jag spelar en match i mitt liv så jag ska försöka njuta!

Hoppas du har en fin start på veckan!

Lördagens (och söndagens) lärdomar - ser du inte skogen för alla träd?

Den här helgen har jag hunnit med att tänka och väga olika argument fram och tillbaka. Och jag har kommit fram till en klyscha, lika klichéartad som sann. Jag ser inte skogen för alla träd. För det är ju inte lätt att se den där skogen när det står en massa träd i vägen. Ja menar, de skymmer ju!

Som jag skrev för några dagar sen så hade jag hittat ett hus. Eller som det kändes, "THE house"! Som jag alltid drömt om ett rött hus i skogen med grova golvplankor, vedspis och hönshus. Och där stod det och väntade på oss. Eller tydligen bara mig, för det var liksom bara jag som ville flytta dit.

Och nu inser jag, efter en stunds drömmande och grubblande att jag inte vill ändå. Vad tusan, vi har det ju underbart här. I det GULA huset, med rött uthus, underbara öppna landskap och världens bästa grannar. Idag var de närmaste grannarna hästar. 

Men vi fick också ett spontanbesök från mänskliga grannar, vilket var väldigt trevligt. 

Så även om det inte är helt perfekt, så blir det liksom inte mycket bättre. Gräset är ju oftast inte grönare på andra sidan. 

Vill bara uppmana er andra att njuta av det ni har, vare sig det är skog eller träd. Det finns alltid något vackert i det enkla och lilla. Glöm inte det!

Klippte förresten sönerna i fredags. Enligt en annan granne så hade ett frisörbesök kostat 399:- för hennes son. Så nu tjänade jag ju nästan 800 spänn! Undrar vad jag ska göra för dem? Gå till frisören själv, kanske? :) 

Jag drömmer om något annat som inte min man vill vara med på

Jag vill väl egentligen inte flytta härifrån. Det är bara det att jag vill bo i ett annat hus. Som finns på Hemnet. Och i verkligheten också, förstås. Men det ser bergis bättre ut på mäklarens bilder på det där jäkla Hemnet. Livsfarligt är det att surfa runt där. Det ger mig drömmar och ny inspiration. Den här inspirationen som jag ibland kan sakna i vårt vanliga enplanshus med raka vinklar och färdiga lösningar. 

Visst är ju drömmar trevligt att ha. Och inspiration kan väl aldrig vara fel att få från andra ställen, för att göra om till något eget därhemma. Men nu är det så att jag fastnat för det där röda trähuset från 1830 som ligger mitt i skogen. Med hönshus, växthus och fem andra extra byggnader på den stora trädgårds- och skogstomten. Med stort skafferi, många rum, höga trösklar och fina tapeter. 

Men också med en massa men. Fel läge, tycker min man. Framförallt lite för långt från barnens kompisar och bussen in till stan. Direktverkande el och lite för stort hus. När han insåg att jag trots det ville gå på visningen sa han:

- Jag kan följa med dig på visningen på söndag. Men jag vill inte köpa huset, för jag vill inte bo där.

Så jag får ta en tur ute i vår trädgård. Och känna att det här är ju faktiskt toppen. Det är ju klart att jag trivs här. Det kan knappast bli ett bättre läge. Eller mysigare trädgård. Och om vi bygger ut huset lite i höst så skulle det faktiskt passa oss utmärkt. Även fast det saknar vinklar och vrår och en gammal själ. Men det rymmer ju det bästa av allt - min fina familj! 

Och jag vill ju faktiskt inte bo där min familj inte vill bo. Eller jo, nu vill jag ju det, men ja ni fattar, jag vill att de ska vilja bo där vi ska bo. Äsch, avslutar denna förvirrade Hemnet-härva med några fina bilder härifrån. Ser ni att det redan blivit skott på rödbetan, basilikan och dillen. Livet är ju härligt trots allt! (Ska jag strunta i visningen, eller vad säger ni?)

(Bilden längst ner till höger är från dagens löptur i stan och inte hemifrån.)

Tips för bättre sådd kan ibland vara lite stressigt också

Redan måndag igen. Hade så mycket för mig i helgen att jag inte orkade med att uggla framför datorn eller telefon för att blogga. Tänkte bara visa några fina bilder från helgen. (Storhandling, storstäd, korvgrillning, krattning i trädgården, middag hos goda vänner, besök i badhuset, skogstur, hittat vitsippor i trädgården, spelat handbollsmatch...)

Och fått ner mina fröer i jorden! Fick jättebra tips av min kollega som är trädgårdsmästare. Jag hade ju tänkt så några frön i en liten plastkruka. Men hon sa att hon brukar sätta många frön i samma, en något större plastkruka och sedan gallra bort de som inte tagit sig. Och så lägger hon planteringsjord underst och såjord överst, så att fröet först kan ta sig i den översta jorden och sedan även kunna slå en rot i det undre laget. Hennes tips var superbra, men det gav mig också lite ångest. Tusan vad avancerat det ska vara. Men nu är de nere och vi får väl se vad det blir.  

Förutom att sätta frön i större plastlådor så gjorde jag också egna krukor i tidningspapper.

Känner mig seriös. Men jag återkommer längre fram om det överhuvudtaget kommer ta sig...

Hoppas du haft en skön och solig helg med mycket påfyllning av energi och harmoni! 

Att ägg kan vara så gula och himlen så blå

Lycka är att få äta frukost i lugn och ro med sina barn en fredagsmorgon när solen lyser gul på himmelen. Och att få färska ägg från grannen, med en ännu gulare färg.

Idag blir det städning, besök av bästa L, pick-nick i skogen och doften av nybakt bröd. Trevlig fredag på er allihopa! Gör dagen till det bästa som ni kan!