Den här bloggen är nu avslutad. En stund till kommer du kunna läsa och kommentera gamla inlägg. Tack för att du tittar in! ♡

onsdag 13 maj 2015

Med stressad gång och stirrig blick

Clara är ju född i Vädurens tecken och hon lever än så länge upp till de eldiga egenskaperna som det stjärntecknet kan medföra. Speciellt när det gäller mat. Får hon inte mat inom tio sekunder från det att hon börjar känna sig sugen/hungrig så är brandlarmet på. Jag skämtar inte.

Med den vetskapen så är det inte jätteavkopplande att storhandla med henne. För bara för att hon ätit innan avfärd hemifrån så är det inte någon garanti för att hon inte kan bli sugen/hungrig igen. Hon brukar sova bra i bilstolen, som ju får följa med in i affären, och hon är inte lättväckt av ljud, men man vet aldrig säkert.

Så idag, när hon var halvvaken när jag bara kommit till grönsaksavdelningen på Coop, så började jag, erfaren trebarnsmamma som jag trots allt är, känna mig smått stressad. Hon skrek lite kort när kundvagnen var stilla, men somnade om igen. Och vaknade. Och somnade om. Men jag bestämde mig för att inte ta några risker, utan kortade ner handlingslistan till hälften och småsprang genom affären. (Som ju är sjukt stor och nästan oändlig, när man har bråttom.) Ömsom vyschande, ömsom supersnabb-scannande av varor.

Förutom en stirrig och stressad småbarnsmorsa, osminkad och med rufsigt hår, så bjöd jag även alla helghandlare på mer underhållning. Upptäckte när jag betalat att mitt BH-band hängde ut över tröjan.

Jaja, vem bryr sig? Det kunde varit värre. (Okej, upptäckte lite mjölkfläckar också när jag kom hem. Men är nästan säker på att de uppkommit på vägen hem.) Sånt är livet. Åtminstone nu.

9 kommentarer:

  1. Jag sitter här och skrattar lite för mig själv och känner igen mig och minns.
    Jag kan lova, det blir enklare.
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Härliga minnen, inte sant? :-) Men visst blir det enklare i det avseendet. Alla åldrar har sin charm! Trevlig långhelg, kram!

      Radera
  2. Jag sitter här och skrattar lite för mig själv och känner igen mig och minns.
    Jag kan lova, det blir enklare.
    Kram!

    SvaraRadera
  3. Vet inte hur många gånger jag tänkt att jag någon gång kommer glömma bort mig och trava runt med bröstet utanför...! för övrigt så har jag faktiskt ammat inne på affären en gång! med en sjal runt halsen som hänger ned över bröstet så döljer man det riktigt bra för blyga farbröder. och om inte annat borde avdelningen för blöjor o barnmat vara en fristad för amning ;) Ett annat tips är bärsele där lillan kan amma innanför! Det är bara att hänga över en sjal och vips så kan hon äta bäst hon vill och du får handla i lugn o ro.
    Men å andra sidan så går det precis lika bra att låta barnet skrika en stund tills man lämnat affären, det är bara stresshormonet hos oss mammor som får sig en skjuts! :)
    /första barnet mamma o din syster

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, det låter som om du är mycket mer rutinerad kring detta än mig! Och det skulle inte förvåna mig om du springer runt med tutten i vädret! ;-) Clara är fortfarande lite för liten för att kunna amma i alla lägen. Vi får nog öva i bärsjalen hemma först, annars kan det nästan bli lite väl mycket underhållning....
      Vi ses imorgon!!! :-D Puss å kram!

      Radera
  4. hi, hi känner så väl igen mig och på tal om eldtecken så är vi fyra stycken av den sorten i vår familj, det märks kan jag säga för vi har alla precis lika stark vilja och är lika eldiga i vårt temperament ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kanske är både för- och nackdelar med fyra eldiga själar i familjen... :-) Kanske förstår man varandra bättre? Det är häftigt detta med stjärntecken, men även individer, såklart! Jag tycker du verkar ganska lugn och jordad, åtminstone av din blogg att döma.
      Ha en fin vecka, kram Maja!

      Radera
  5. Tror du gjorde helt rätt där, en vädur har aldrig tålamodet att vänta! Härlig läsning med många fniss.

    Kramar /Cia 7/4!!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, det ska jag lägga på minnet, tack! :-) Kram!

      Radera

Tack för att du tittar in! Du får gärna kommentera mina texter, då blir jag väldigt glad! (Har du inget blogg-konto så välj att kommentera som Anonymt och klicka på Publicera.)