En underlig känsla att vandra runt i trädgården. För tre dagar sen gick jag här när Fabian lekte. Jag trampade upp och ner över små jordkullar, bildäck (som barnen har för att inte nudda marken och som vi brukar träna med), stenar och allt möjligt som krävde att jag lyfte på benen lite extra. Bebisen skulle ut från magen och jag tänkte använda kraften neråt.
Våren hade kommit, men var inte helt utslagen. Blommorna väntade fortfarande på den riktiga vårsolen för att våga öppna sina blad.
Och så idag. Tre dagar senare. Nu vandrar jag i trädgården igen. Och nu har våren verkligen kommit. Det är blått och vitt överallt! Vitt av vitsippor alltså, inte snö såklart. Några nässelfjärilar leker i de blå blommorna som jag alltid glömmer namnet på.
Nu drar jag inte runt på en stor mage utan på en röd barnvagn. Och i den ligger vår älskade dotter. Tänk vad som kan hända på bara tre dagar.
GRATTIS!!!! Bästa tiden att få barn, så här på våren!
SvaraRaderaSköt om Er!
Kram Lena
Tack! Ja, våren känns som en fin tid! Kram
RaderaVarmt grattis till er och en ny liten familjemedlem! En liten flicka...och jag tror hon och jag har samma födelsedag, lycka för mig!
SvaraRaderaSå klart jag undrar vad hon ska heta, hur hon ser ut mm, mm.
Varm kram till dig!
Cia
Tack Cia och grattis i efterskott! Kram!
RaderaSå vackert skrivet.
SvaraRaderaTack Elin!
Raderascillor älskade syster. de blå blommorna.
SvaraRaderajag tror med c liksom Clara med c ;)
Tack kära syster!
Radera