En vårdag i december

I år gjorde vi det rekordtidigt. Redan annandag jul. Slängde ut granen alltså. Så nu är det inte så mycket julstämning här längre. Visst är det konstigt det där. Innan jul så kan man längta så länge efter att själva dagen ska komma. Alla förberedelser och den härliga stämningen som finns. Men nu är den liksom försvunnen. Eftersom det inte heller kommit någon snö att tala om så längtar jag redan till våren. Lite tidigt kanske. Men idag har solen lyst ute och gräsmattorna är gröna.

Anledningen till att vi slängt ut granen redan stavas Fabian. En klåfingrig kille som inte kan lämna granen i fred. Så för att göra det enkelt för oss (läs mig) så kändes det lättast så. Annars krävs det passning hela tiden.