Yogabebis och syskonkärlek

Ja vilken härlig mini-semester vi fick! Så mycket lugn och ro i stugan på egen hand blev det som väntat knappast. Men väldigt bra blev det ändå!

Fabian fick prova på slalom (som nästan fem-åring. Tidigt om du frågar mig, men tydligen sent om man jämför med andra. Men jag brukar faktiskt inte orka jämföra med andra. Vad är meningen med det?). Och han och storebror fick två dagar i backen, medan jag kånkade vagn i snön. Men jag ska inte gnälla. Frisk luft, motion, snö OCH vara med familjen.

Och när vi kom hem så fortsatte (kär)leken mellan bröderna. Det är som om gemensamma tester eller påfrestningar bara stärker relationen mellan våra söner. De leker från tidig morgon till läggdags. Det gjorde de i och för sig innan resan också, men plötsligt är det knappt något bråk alls. Och för den som inte sett dem in action så kan jag berätta att de brukar kunna slåss. Och ge igen. Så tårar sprutar. Men nu verkar de alltså ha tagit en paus med att slå ihjäl varandra och det uppskattar jag.

Här är deras favoriter just nu. Väldigt många gosedjur. Som tillhör olika familjer (tex hundarna) och som tävlar i VM i olika grenar. De gör egna regler och Anton skriver ner resultaten i sin silvriga bok. 

Medan de leker så passar jag på att njuta av det nya året. För mig går året i yogans tecken. Mycket på grund av den yogalärarutbildning jag börjar om några veckor. Men också för att jag bestämt mig för att yoga varje dag. Helst på morgonen. 

I morse vaknade Clara ovanligt tidigt, så då fick hon följa med på mattan. Men eftersom hon var vaken ett par timmar sent igår (tydligen det senaste modet att leka kl 22-00) så var det nog egentligen inte meningen att vakna så tidigt. Efter en stund kröp hon upp i min famn och somnade där. Jag satt med korslagda ben och bara njöt en stund.  Sedan la jag ner henne bredvid mig och fortsatte en timme. Hon sov hela tiden. Snacka om bra start på dagen. 

Hoppas du också fått en fin början på det här året!