Har inget hänt, kan man fråga sig?

Slutet av oktober snart, alltså. Tiden flyger iväg. Samtidigt som den egentligen inte alls går särskilt snabbt. Det händer inte så mycket nytt. Vi skrotar runt här hemma. Det är lite samma sak varje dag. Äta, sova, leka, busa, tjata, yoga, mata och plocka. Men inget negativt med det. Jag älskar att vara hemma. Att inte behöva stressa iväg till något, inte behöva hinna med alla måsten och borden. Utan vi lever i nuet och njuter av höstens skiftningar. 

Jag levererar ju inte särskilt mycket blogginlägg, dock. Tänkte försöka sammanfatta väldans kort vad som hänt sen sist, ifall nån mot förmodan bryr sig om det. (Det är lite som om det som inte nämns i sociala medier inte har hänt. Och den inställningen är jag sjukt trött på. Så jag lovar att inte berätta om alla måltider och alla känslor.)

Jag och mannen firade femårig bröllopsdag med härlig tillsammanstid, med simning, relax och tapas. Att få vara HELT barnledig var fan som en dröm. (Ursäkta svordomen, men gick inte att skriva på annat sätt.) Att prata till punkt utan att bli avbruten. Att få ha på sig icke-amningsvänliga-kläder, tjoho! Att få simma en hel halvtimme, utan att känna sig stressad. Att få mysa i relaxen med min äkta man. Känslor som kanske bara en småbarnsförälder förstår.

Clara har haft sin första ordentliga förkylning. Som nästan gjorde att vår romantiska eftermiddag och kväll stöp. Men som tur var bara nästan. Och frisk blev hon ju igen, så ingen större skada skedd. 

Anton har börjat på innebandy till sin stora lycka. Fabians blick när han insåg att han inte skulle få vara med på den första träningen. Den sorgen var äkta. Han satte sig utanför bilen och grät och vägrade åka med. Tills jag startade bilen och hotade med att åka utan honom. Förlåt. Men vi hade faktiskt inte all tid i världen.

Clara har lärt sig sitta, kryp-åla och att äta all möjliga sorters mat. Herregud, så stor. 

Jag har gjort yoga med barnen flera gånger. Jag är så nöjd över att de vill, försöker och tycker det är roligt. Kommer nog snart ett inlägg om mina yogaplaner. För de finns där och bearbetas varje dag. 

Ja, och så har vi njutit av hösten. Och gjort en hel del mer grejer. Men ingen nämnd, ingen glömd. Typ. Nu ska jag försöka hinna med att göra lite yoga innan lillstrumpan vaknar och ska envisas med att fortsätta jobba på mina taxöron (brösten alltså). 

Nähä. För sent. Fan.