Den här bloggen är nu avslutad. En stund till kommer du kunna läsa och kommentera gamla inlägg. Tack för att du tittar in! ♡

söndag 7 oktober 2012

Uppfostrings-facit, tack!

Finns det egentligen något rätt svar för hur man ska agera med sina barn? Om någon vet var det finns så får ni gärna skicka ett exemplar till mig. Eller länken till ett facit kanske. För jag har då inte hittat något facit längst bak i någon bok. Tänk vad bra det hade varit att ha ett sånt ibland. Som när man läste läxor när man var liten.

Eller räcker det bara med sunt förnuft? Det är ju faktiskt en människa vi pratar om. Kan man egentligen lägga hela ansvaret om hur man ska uppfostra sina barn hos föräldrarna? Det är ju inte heller alltid som dem är så himla smarta. Och kan tänka på allt.

För det beror ju på så många olika faktorer.

- Många agerar ju beroende på hur man själv har blivit uppfostrad. Antingen så gör man precis likadant. Eller helt tvärtemot. Eller så plockar man godbitarna. Vissa saker som man själv upplevt som bra är det ju bara att ta med sig i hur man själv uppfostrar sina barn. Det kan också räcka med en känsla. Att man tex som barn fick vara ute i skogen mycket. Och tycker att man mått bra av det.

- Man kan också prata med andra och ser hur de tacklar det hela. Ge varandra tips helt enkelt. Vad har funkat för er och vad har inte funkat? Det är ju onödigt att flera går på samma nit.

- Det går ju också bra att fråga på BVC. Det har jag gjort många gånger. De har ju hört alla möjliga frågor och försökt ge svar på olika scenarion.

- Eller så kan man läsa webbsidor, eller bloggar. Det måste ju vara bra mycket lättare att få svar på en fråga i dagens samhälle där allt finns på nätet. Hur gjorde man egentligen förut? Visst det finns ju böcker. Men hur många läser dem egentligen? Visst läste jag några böcker när jag väntade första barnet. Men där står det ju bara förslag på hur man kan göra. Man får ju liksom inget utrymme för att fråga något.

Men trots att det är så lätt att få reda på svar på internet, så tycker jag ändå att det är svårt. För är det något som jag har lärt mig så är det att alla är individer. Det finns ingen universallösning som funkar för alla barn. Man måste lösa problemen från fall till fall. Från person till person. Våra barn har varit väldigt olika och då gäller det att inte låsa sig fast vid en lösning. För då kan det snarare låsa sig mer.

Och vi ska inte börja grotta i varför män och kvinnor uppfostrar barn på olika sätt. För det tror jag att vi gör. Men det är som sagt en annan historia.

Och så ska man inte döma andra i förväg. Det är så lätt att säga:
"Men varför gör du inte så? Det funkade för oss!" Eller "Hur kan de låta sitt barn skrika så i affären? Det är väl bara att säga åt den att vara tyst." Men det kanske inte är så lätt alltid. Alla barn är som sagt olika.

Jag hade ändå tyckt att det vore skönt med någon slags utbildning. För vad lär man sig egentligen om att vara föräldrar på föräldrautbildningen? Inte så mycket, om du frågar mig. Det är mer hur man kan andas när man föder ut barnet, vilka smärtstillande som finns att få om du får ont när du ska klämma ut ungen eller hur du ska göra när du ammar.

Men sen, när man kommer hem från förlossningen och står där med sitt barn. Då är det ju på allvar. Man har ansvar för en liten, liten person, som är helt skör och hjälplös. Och totalt beroende av dig. (Okej, i vårt fall var det inte en jätteliten person, utan snarare en fem-kilos-klump. Men det var ändå något nytt för oss.)

Det hade ju faktiskt varit riktigt skönt om man då kunde langa upp utbildningsbeviset, diplomet eller kanske bebis-körkortet, på att Jo, jag är faktiskt en certifierad mamma. Jag kan detta med att vara förälder. Har du några frågor är det bara att du kommer till mig! 


1 kommentar:

  1. Jonna stenberg8 oktober 2012 14:26

    Bra skrivet Maja... Känner igen mig!! Å hade jag/ går jag ett facit är du den första jag delar de med!!! Kram

    SvaraRadera

Tack för att du tittar in! Du får gärna kommentera mina texter, då blir jag väldigt glad! (Har du inget blogg-konto så välj att kommentera som Anonymt och klicka på Publicera.)