Har du varit på konferens så förtjänar du en burk med skit

Igår kväll kom jag hem från en utbildning i Stockholm. Jag hann precis hem lagom till att natta äldsta sonen! Jättemysigt!

Jag lämnade barnen på dagis i tisdags och kom alltså hem torsdag kväll. Tre dagar borta från barnen. Två dagars bra utbildning och en nöjd mamma.

Men det är ju inte så lätt för små barn att beräkna detta med tid. Tydligen var det inte så populärt från minsta sonen. Han var inte riktigt lika nöjd med min huvudstadsvistelse som jag. Det fick jag märkbart lära mig i morse.

För när Fabian vaknade 05.15 imorse så gick jag, som jag brukar, in med välling till honom. Jag fick lyfta upp honom ur spjälsängen. Men sen blev han arg. Vägrade sitta hos mig. Vägrade dricka välling. Satt bara på golvet och stortjöt. Var förbannad. Antagligen över att jag varit borta så länge. Som i hans värld säkert var jättelänge. Han höll på så i minst fem minuter. Kändes som tio. Bara grät och skrek. Tillslut gick han med på att komma och krama mig. Och sen var vi hyfsade kompisar igen. Men han vägrade somna om. Istället skrek han så att han väckte storebror.

På min födelsedag och allt. Men jag antar att jag förtjänade det. I hans värld.

Men nu ska jag ha en mysfredag med mina små älsklingar. Lite välling, en stooor latte och bolibompa. Sedan kommer min pappa, min bror och hans tjej och äter en god frukost här. Ska nog bli en helt okej dag trots allt.